Bedrägerikollen – förstå hur dina uppgifter kan användas

Så används information i bedrägeriförsök

Mönstren nedan är vanliga i bedrägeriförsök som anmäls i Sverige. De är exempel, inte en fullständig lista – nya varianter dyker upp hela tiden.

• Detaljer som ska skapa förtroende

  Bedragaren använder namn, telefonnummer, adress, arbetsplats eller familjeuppgifter för att verka känna dig och därmed verka trovärdig.

• Falska sms och mejl

  Meddelanden som påstår sig komma från bank, myndighet, försäkringsbolag, Swish, ett paketbud eller en betaltjänst, ofta med en länk som ser nästan rätt ut.

• Stress och tidspress

  ”Agera nu”, ”köpet måste stoppas”, ”du har en skuld”, ”ditt konto stängs”. Pressen finns där för att du inte ska hinna kontrollera.

• BankID, kortuppgifter och fjärrstyrning

  Du uppmanas legitimera dig med BankID, läsa upp koder, lämna kortuppgifter eller installera ett program som ger någon åtkomst till din dator eller mobil.

Vad är en dataläcka?

En dataläcka innebär att uppgifter från en tjänst har kommit ut utanför tjänsten. Innehållet varierar, men kan vara e-postadress, namn, telefonnummer, användarnamn, adress, IP-adress och lösenordsrelaterad data. Att din e-postadress förekommer i en känd läcka betyder inte att någon har använt uppgifterna – men det kan öka möjligheten att just dina uppgifter används i ett kontaktförsök, särskilt om du återanvänt samma lösenord på flera tjänster.

Rensa visar och sparar aldrig råa lösenord, hashar eller rå läckdata. Vi visar vilken tjänst eller källa som läckt, när det skedde, vilka kategorier av uppgifter som ingick och vad du kan göra.

• Kontakten är oväntad – du har inte själv hört av dig.
• Du känner stress, hot eller får en tidsgräns.
• Du uppmanas logga in eller legitimera dig med BankID.
• Någon ber om kortuppgifter, koder eller lösenord.
• Länken går till en domän du inte känner igen.
• Någon vill få fjärråtkomst till din dator eller mobil.

Om något känns fel – gör så här

• Avsluta samtalet. Du behöver inte förklara dig.
• Klicka inte på länken och öppna inte bilagan.
• Använd tjänstens officiella app eller webbplats, eller ta fram kontaktuppgiften själv.
• Lämna aldrig ut koder, lösenord eller BankID till någon som kontaktar dig.
• Har du redan lämnat bank- eller kortuppgifter: kontakta din bank omedelbart och spärra kortet.
• Misstänker du brott: gör en polisanmälan. Ring 114 14 för polisen, eller 112 om det är akut eller pågår just nu.

• Katalog- och upplysningssökning

  Vi söker efter dig hos svenska katalog- och upplysningstjänster och visar var du syns.

• Hjälp att ta bort eller dölja

  Du får tydliga steg för borttagning och döljning, med förberedd text och rätt officiell väg.

• Känsliga länkar och sökresultat

  Länkar du vill få bort eller göra svårare att hitta hanteras i samma flöde, inklusive Google-spår där det är tillämpligt.

• Dataläckor

  Vi kontrollerar om din e-postadress förekommer i kända dataläckor och visar vilka kategorier av uppgifter som ingick.

• 12 månaders bevakning

  Vi fortsätter titta efter återpublicering och nya träffar under hela perioden.

• NIX och SPAR

  Vägledning till de officiella spärrarna – vi registrerar dig aldrig åt dig.

Läs mer hos betrodda aktörer

Vill du läsa mer om aktuella bedrägerityper och råd rekommenderar vi att gå direkt till källorna. Länkarna öppnas i en ny flik.

• Polisen – råd om bedrägerierPolisens egna råd och information om att anmäla.
• SSF Säkerhetskollen – aktuella bedrägerivarningarLöpande varningar om bedrägerimetoder som är i omlopp.

Polisen och SSF Säkerhetskollen är fristående aktörer – vi är inte partner till dem.